Det är så.

Tiden ger oss oftast inte tid. Vi hinner inte med saker vi vill, vi hinner inte ge det vi vill till folk som försvunnit före oss. Vi är inte där och dem är inte här. Vi andas smärta och vi fortsätter. Chocken breder ut sig runt om i kroppen och tar över. Men sakta tinar vi bort tillsammans med de vi har förlorat. Overkligheten blir verklig.