"De utbytte inte en enda åtbörd under hela färden, för hos Mulatten hade lusten efter henne förvandlats till hat, och det var bara rädslan för hennes tunga som hindrade honom från att piska henne till döds. Han hade inte heller lust att tala om för henne att Översten hade blivit alldeles velig, och att vad alla dessa år av strider inte kunnat åstadkomma, det hade hon lyckats med bara genom att viska något i hans öra. Tre dagar senare var de framme i lägret, och han förde genast sin fånge till presidentkandidaten, inför ögonen på hela truppen.

- Jag har hämtat hit den där häxan åt dig så att du kan ge tillbaka orden åt henne, Översten, och så att hon kan ge dig tillbaka ditt mannamod, sa han och siktade med geväret mot nacken på kvinnan. Översten och Belisa Crepusculario såg länge på varandra, tog mått på varandra på avstånd. Då förstod männen att deras anförare inte mera kunde göra sig fri från de där två infernaliska ordens förtrollning, för alla kunde de se hur pumans rovdjursögon blev milda när hon steg fram och tog hans hand."


Isabel Allende.