Jag skulle vilja göra en egen teodling i Indien och äta
massvis med indisk mat när jag återkommer till mitt indiska hem.



Jag känner att det skulle vara skönt att ha ett nytt hem. Uppvaktar varje tillfälle, men samtidigt som spänningen sätter sig fast, så har jag alltid min undermedvetna rädsla som håller mig kvar på samma plats. De senaste dagarna har dock varit så pass spontana att mitt undermedvetna måste ha blivit glömt. Men tryggheten värmer en. Jag kommer dock vilja resa iväg när jag känner att jag har tillräckligt. Då blir det förmodligen inget farväl. Bara iväg. Som mitt vanliga jag.